Sängen, täcket, jobbiga kuddar, ibland känns dom sköna och vissa nätter kan jag börja gråta för att dom inte luktar hemma och är mjuka och fluffiga.
Jag tänker så mycket. Jag velar. Hade mitt liv varit en serietidning hade hela baracken varit fylld med tankebubblor och illustrerade blixtar och rosa moln. Jag vänder, vrider, täcket känns varmt och kallt. När man efter mycket fram och tillbaka äntligen skapat en liten perfekt ficka där i sängen, så känner man sig kissnödig. Försökte tänka bort känslan men helt plötsligt kretsar alla tankar om hur satans kissnödig man är.
Satte på tv:n för att förtränga alla känslor, tankar och funderingar... Tankarna är för stora och trängde sig ut igen. Jag satte på datan. När allt var nedskrivet på den ljusa skärmen 02.47 kändes det bättre...
Nu är det ABBA och kaffe. Nio dagar kvar. Suck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar